kattenihattenmittnatten.blogg.se

Det där kraffset i en godispåse gör mig fridfull. Jag blundar och ser framför mig hur flickans, som sitter på andra sätet till höger till tågets ingång,  hand leker med karamellerna i den bruna påsen. Men karamellerna slingrar sig! det är ingen kanin i hatten, direkt. Efter ca 1 minut och 17 sekunder hörs ett stön, samt en djup suck av en ren konsekvens av att tålamodet precis rann över bäckens alla stenar. Jag kan på riktigt ser hur hennes mun drar ihop sig som en rädd mussla när hon inte finner det hon vill ha. Till slut fäller ägaren till handen ner blicken ner i påsen, finner vad hon vill ha med sin lysande och suktande blick, norpar tag sitt bete, stoppar i mun och avslutar hela akten med att se allmänt belåten ut. Själv sitter jag med benen i kors, och finner hela situationen oerhört igenkännande och roande. Jag tycker det är fantastiskt.