kattenihattenmittnatten.blogg.se

 Det snöade igår, 12 mars. Snöflingor stora som kapsyler smällde ner i den vision vi trodde började nalkas till vår. För det var vår på dagen. Jag hade jeansjacka och var allmänt nöjd med livet. Det gick så långt att jag började ana bubblande vårkänslor i magroten.  Men mars, rara och hatade mars, är lika komplex som människan är.

 

Klockan slår 07.17, 13 mars, jag vaknar. Det skrapar i öronen och urinblåsan trycker mot madrassen. jag växlar snabbt mellan en dov gäspning till ett argt nertrampat bi. Inte för att jag är kissig, absolut inte. Nej! för att det är en jävla skottmaskin som vrålar som en jävla fotbollshuligan utanför mitt fönster! Inte nog med det, så ska fanskapet sätta på sina ljusfabriker på taket som skär igenom persienner OCH rullgardiner (från Ikea, bör nämnas..) Med grus i ögon och öron börjar jag sakta funderar på om det är värt att försöka kväva sig själv i en av mina kuddar, men jag har läst om det där i en tidning och vet att det inte leder till någon död. Så jag avbryter mitt kommando och svär hela vägen till toaletten. Tömmer containern och återvänder som en flygande snöflinga ner i min varma bädd. Jag ligger ner, stirrar upp i taket, inser att ljudet har slaknat av och ljuset har gått och lagt sig. Jag börjar sakta men säkert att kurra tillbaka till min sömn, TILLS JAG BLUNDAR. Då drar fanskapet igång igen. GOD MORGON!